Många som är nya på arbetsmarknaden och ibland även erfarna medarbetare blandar ihop intjänandeår och semesterår. Det är inte konstigt eftersom begreppen låter lika, men betyder olika saker och påverkar hur många semesterdagar man faktiskt får ta ut.
Här reder vi ut skillnaden, hur systemen fungerar och varför det är så viktigt att hålla koll på båda.
Vad är intjänandeår?
Intjänandeår för semester är den period då du tjänar in dina semesterdagar.
I Sverige används oftast perioden 1 april – 31 mars.
Det betyder att allt arbete du utför under den tiden är det som avgör hur många betalda semesterdagar du får nästa år.
Vad är semesterår?
Semesterår är perioden när du faktiskt får ta ut dina intjänade dagar. Semesteråret löper vanligtvis 1 april – 31 mars, MEN året efter intjänandeåret.
Det betyder att semesterdagarna du tjänar in mellan 1 april 2025 och 31 mars 2026 används under semesteråret 1 april 2025 – 31 mars 2026.
Exempel – Anna börjar jobba 1 juli
- Startdatum: 1 juli 2025
- Intjänandeår: 1 april 2025 – 31 mars 2026
- Anna jobbar alltså 9 månader av intjänandeåret.
Om Anna har 25 semesterdagar per år enligt lag, tjänar hon in: 25 dagar × (9/12) ≈ 19 betalda dagar. Dessa 19 dagar kan hon ta ut från och med 1 april 2026.
Hon kan ta ut semester redan innan eftersom man enligt lag har rätt till 25 dagars semester även första anställningsår men då blir det obetalda semesterdagar.
Att skilja på intjänandeår och semesterår är viktigt både för arbetsgivare och medarbetare.
För medarbetaren:
- Hen kan planera sin semester bättre.
- Förstår varför antalet betalda dagar ibland är färre än förväntat.
För arbetsgivaren:
- Korrekt hantering i lönesystemet (särskilt vid deltid, frånvaro eller nyanställningar).
- Undviker felaktiga semesterskulder.
- Ger tydlig kommunikation till personalen, något som minskar frågor och missförstånd.
De flesta företag i Sverige följer standardmodellen för semester, men långt ifrån alla. Därför är det viktigt att inte bara förstå grunden (intjänandeår + semesterår), utan också känna till de olika alternativa uppläggen som kan finnas i kollektivavtal eller interna riktlinjer.
Många företag (ofta med kollektivavtal) använder andra varianter för att förenkla administrationen eller anpassa semestern efter verksamhetens behov, ett exempel på det är sammanfallande intjänande och semesterår.
Sammanfallande intjänandeår och semesterår
Här tjänar du in semestern samma år som du tar ut den. Alltså blir Intjänandeår = Semesterår, ofta använder man då kalenderår som semesterår, och perioden blir istället 1 jan – 31 dec.
Fördelar:
– Smidigt att förklara för medarbetare
– Följer ofta kalenderår vilket blir lätt att förstå och hantera
– Arbetstagarna har möjlighet att ta ut betald semester tidigare
Nackdelar:
– Mer komplex hantering vid uppsägning
– Medarbetare kan bli återbetalningsskyldig om hen tagit ut mer semester än som finns intjänad.
Behöver du hjälp med lönehanteringen i ditt bolag? Hör av dig till oss på Redovisningskompaniet!
